När jag skriver slipper jag vara mig själv. Medans jag skriver är jag bara penna och papper, ord och meningar, sidor och kapitel. Jag är endast dom orden jag formar och inget annat spelar för en liten stund någon roll.
Ord är kunskap, kunskap är makt och allt är dom i grund och botten bara papper och penna.
För en stund finns inga sorger, ingen framtid och inget förflutet. Det finns bokstäver, siffror, tecken, men inget spelar någon roll.
Det är frihet och fängsel.
Det är glädje och sorg.
Det är en gåva och ett straff.
Det är kärlek och hat.
Det är du och jag.
Det är jag!